Den gröna milen av Stephen King

För några år sedan så gav jag ett löfte till mig själv, ett löfte om att jag aldrig skulle läsa någon av Stephen Kings böcker. Det var innan jag fick reda på att han faktiskt har skrivit böcker som inte kommer att ge mig sömnproblem. Idag så är jag glad att jag har brutit det löftet, för andra gången. Första gången var förrförra våren då vi läste "The Body" (från novellsamlingen "Different Seasons", som jag ärligt talat överväger att införskaffa) på skolan.

”Den gröna milen” är Paul Edgecombes, fd. fångvaktare på Death Row i Cold Mountain-fängelset, historia om vad som hände honom under hösten 1932. Det var året då John Coffey kom till hans fängelseblock för att vänta på sin tur i den elektriska stolen. John Coffey, en enorm svart man med mentala begränsningar, dömdes till döden för att ha våldtagit och mördat två små flickor, och förs till Cold Mountains block för dödsdömda, även kallad ”The Green Mile” pga det gröna linoleumgolvet. Ett fängelseblock som hyser skilda personligheter. Där finns den unga vakten Percy Wetmore, en nykomling med vissa bully-tendenser och en bagel i ögat på de andra fångvaktarna, hans hackkyckling - en nervös fransman vid namn Delacroix - och dennes tama mus... och Vilde Bill Wharton, en brutal yngling utan respekt för någonting. Hösten 1932 blev en tid som fångvaktarna på E blocket. En tid full av mirakel, våld och orättvisor.

Jag visste precis vad som skulle hända, när det skulle hända och hur det skulle hända. Varför gör jag det? Jo, för att min mamma älskar både boken och filmen och har sedan många år tillbaka berättat handlingen – i detalj – för mig, om och om igen. Det har till och med kommit till den punkt då jag kan få så tydliga bilder av Tom Hanks och Michael Clarke Duncans agerande att jag ibland undrar om jag verkligen inte har sett filmen. (Jag har inte sett den, än).

"Den gröna milen" gavs först ut som sex separata delar, men den nya upplagan är en samlingsvolym med alla sex delar i en bok. På vissa ställen så märks det att boken har bestått av flera delar eftersom vissa saker upprepades. Varje del har en fungerande början och ett fungerande slut, och jag förstår vissa fans frustration. Jag är glad att jag har en samlad volym och inte var tvungen att vänta på nästa del, för när du läser "Den gröna milen" då läser du "Den gröna milen". Det är ingen bok som du lägger undan ett tag för att se på tv istället, eller ens - i mitt fall - bada i poolen. Du läser tills boken tar slut, eller tills du måste ta en paus för att äta.

Det fanns dock ett moln på min annars klarblå "Den gröna milen"-himmel. När jag hade kommit ca 375 sidor in i boken... så ramlade den sönder. Jag fick en chock. Det var en riktigt traumatiserande upplevelse för mig. Jag menar; jag får ju panik om sidorna blir vikta. Jag läser pocketböcker så försiktigt att de ibland inte ens får "uppåtstående" omslag. Om boken kan ramla isär för mig, vad skulle då hända med för the average reader?

Om jag inte hade tyckt om boken så hade det inte gjort lika mycket (men det hade ändå spelat roll), men nu så älskade jag ju den och ville spara boken och ha den i bokhyllan. Det är viktigt att veta att jag har alla mina favoritböcker nära till hands. Nu så måste jag ju ta och köpa ett nytt exemplar, pengar som jag annars hade kunnat lägga på någon annan bok. It's a shame.

Tips: Jag tycker att alla kan ta och se filmen "Stand by Me" som är grundad på "The Body" (novellen jag nämnde i början av inlägget). Jag rekommenderar den starkt.