Veckans fredagsfråga på Bokhora är vilken som är den bästa inledningen, ett ämne som jag kanske inte har så mycket att säga till om då jag inte har så bra koll på hur böcker börjar. Jag kan komma ihåg vissa stycken ord för ord, men det är oftast klimaxscener i slut eller scener där någon uttrycker sin kärlek - eller dör i sin älskades armar. Men ju mer jag tänkte på det så började lite olika inledningar dyka upp i mitt minne. Det här är en liten förteckning över de böcker som jag kan inledningsmeningarna i:
"Mr and Mrs Dursley, of number four, Privet Drive were proud happy to say that they were perfectly normal, thank you very much"
"Harry Potter and the Philosopher's Stone" av J.K Rowling
"The snow in the mountains was melting and Bunny had been dead for several weeks before we came to understand the gravity of our situation. He'd been dead for ten days before they found him, you know".
"The Secret History" av Donna Tartt.
"It is a truth universally acknowledged, that a single man in possessions of a good fortune must be in want of a wife".
"Pride and Prejudice" av Jane Austen.
"I'de never given much thought to how I would die - though I I'd had reason enough in the last few months - but even if I had, I would not have imagined it like this."
"Twilight" av Stephenie Meyer.
”I am the vampire Lestat. I’m immortal. More or less. The light of the sun, the sustained heat of an intense fire – these things might destroy me. But then again, they might not.”
"The Vampire Lestat" av Anne Rice.
“I’m the vampire Lestat. Remember me?”
"Queen of the Damned" av Anne Rice.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
åh, älskar verkligen twilight inledningen!
förresten, kan inte du göra en december spellista? jag gillar din musik smak och brukar få tips där ifrån :)
Ja, jag hade tänkt göra det, men det blir svårare för varje gång - för jag har inte fått så mycket ny musik på sista tiden :)
Jag älskar P&P-inledningen. Man får 1700-talsrysningar över hela kroppen :)
Skicka en kommentar