18 februari, 2008

Bokfemman v.8

Bokfemman kretsar i veckan om ordet sorg, fritt att tolka. Det borde vara ganska lätt att komma på fem böcker att ta upp på listan, men jag kom faktiskt bara på några få böcker. Hjärnan blockerade helt enkelt ut alla boktitlar och jag kom bara på några få. Jag får ta och fylla på med fler böcker om det poppar upp någon titel, men just nu så står det helt stilla.


Veckans tema är sorg. Nämn din topp 5 som du tycker berör begreppet sorg

Harry Potter and the Order of the Phoenix, Harry Potter and the Half-Blood Prince & Harry Potter and the Deathly Hallows av J.K Rowling.
Jag har nog aldrig sörjt en bokkaraktär så mycket som när Sirius Black dog. Som hängiven Sirius fangirl så var jag otröstlig. Det var tur att jag läste Order of the Phoenix på natten, för jag grät floder, hur länge som helst. Jag klarade inte ens av att fortsätta min läsning utan fick ta ett avbrott för att jag skulle kunna lugna mig. Då skulle jag börja sjuan, eller åttan. Det gick något år och så kom Half-Blood Prince och jag gjorde det igen. Jag grät floder över en bokkaraktär igen. Det var lite mer kontrollerat, men ändå way out of control. Åren flöt och så kom den. Den sjunde Harry Potter boken. Boken som jag hade sett fram emot sedan jag gick i andra klass. Den här gången sörjde jag inte en person, utan jag sörjde en bokserie, ett annat liv, en egen värld för mig. Vem vågar nu påstå att jag inte är ett psykotiskt HP-fans? PPD var bara förnamnet.

Flickan från ovan av Alice Sebold. En av mina favoritböcker, och det går ju inte precis att säga att den inte tar upp ämnet sorg. Hela boken kretsar ju kring familjemedlemmarnas sorg och hur de går vidare i livet efter Susie's död.

Sunnanäng av Astrid Lindgren. Sunnanäng är ju Astrids sagosamling som består av Sunnanäng (om föräldralösa barn som får arbeta hos en bonde under vidriga förhållanden), Spelar min lind sjunger min näktergal (om Malin som bor på fattighuset tillsammans med gamlingarna), Tu tu tu (om en flicka som försöker hitta sina bortsprungna får) och Junker Nils av Eka (om en döende pojke som drömmer sig bort, lite Bröderna Lejonhjärta-feeling) . Den sistnämnda tycker jag är bland det vackraste som Astrid någonsin skrivit.

En annan sak som kan kopplas till ordet sorg är ju att bokfemman snart försvinner. Det kommer att bli tomt på måndagarna.

3 kommentarer:

Bokidioten sa...

Junker Nils av Eka har gjort stort intryck på mig. Den är svår men vacker att läsa

Sarah sa...

Jag måste nästan gå och leta reda på min Sunnanäng-bok så att jag får läsa den igen.

Amoroso sa...

Junker Nils av Eka är en fantastiskt liten barnsaga! Synd att den inte har fått mer uppmärksamhet. Den är ju i samma klass som Bröderna Lejonhjärta!