Aprils första bok blev Sandor slash Ida av Sara Kadefors, min nattläsning som har blivit lidande på grund av att jag faktiskt - tro det eller ej - har sovit på sista tiden. För mig så är Sandor slash Ida lika med tidigt högstadie. Vi läste den som diskussionsbok i sjuan, och jag tror att hela klassen älskade den. Det var enda gången killarna inte gnällde över att de var tvungna att läsa. Det här är första gången jag läser den sedan dess, men jag kan fortfarande känna lukten av nytt gräs, nyutslagna häggar och pre-sommarlovsvårdagar.Sandor slash Ida handlar om en tjej och en kille med helt olika liv som får kontakt genom en chattsida och blir goda vänner. Ida bor i Stockholm, festar varje helg, är en het brud, smörar för vakterna på nattklubbarna så att de släpper in henne fastän hon är underårig, förlorade oskulden som tolvåring och har två falska vänner som mest vill sola sig i hennes glans. Hennes pappa bor i USA med sin nya familj och hennes mamma är för deprimerad för att orka kliva upp ur sängen. Ida är ensam.
Sandor bor i en liten håla utanför Göteborg, lägger ner all sin tid på baletten, har känslor för en tjej i dansgruppen, kallas bögjävel av killarna i klassen, har ingen att prata med. Sandors föräldrar är från Ungern och hans mamma lyssnar inte. Allt hon bryr sig om är hur det går för Sandor på dansen. Sandor är ensam.
De öppnar sina hjärtan för varandra och snart har deras internetvänskap blivit allt mer komplicerad, med toppar och dalar.
Jag ä-l-s-k-a-d-e den här boken när jag gick i sjuan och jag tycker fortfarande om den, men den är inte riktigt lika otrolig som den var första gången jag läste den. Det kan dels bero på att jag nu är äldre än Sandor och Ida. Mina 17 år står mot deras 15 år och jag stör mig faktiskt på att de är så pass unga. Skulle verkligen en 15 åring vara less på sex? Skulle en 15-åring komma in på en nattklubb bara för att hon är snygg? Skulle inte Lukas föräldrar reagera om en 15-årig tjej flyttade in i deras myndige sons rum? ...
I mina ögon var de alltid så mycket äldre än mig och jag kan inte riktigt hantera att Ida är två år yngre än mig och har en sådan attityd till livet och att hennes kompisar kan vara så nonchalanta när de är så pass unga.
(Det som gör mig mest irriterad är att de inte ens försöker ta sig in på gymnasiet. Skyll er själva.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar