29 juni, 2009

Juli: kvinnliga pianister och manlig alternativ rock

(a.k.a "Varför var jag så jävla dum att jag inte bokade biljetter till Muse-konserten bara för att den är på min födelsedag och krockar med Högskoleprovet?")

Månadens spelningslista kan delas upp i två kategorier: kvinnor som spelar piano och lite halvdeppiga jag-vet-inte-vad-det-är-för-genre-så-jag-kallar-det-alternativ-rock-grupper. (Jag kallar ALLTING för alternativ rock). För övrigt så kan jag säga att jag jobbar på en publik Spotifyspellista, men jag har ännu inte vågat testa eftersom jag är rädd för att göra fel och senast jag försökte så resulterade det i att en av mina spelningslistor försvann. Som tur var så fanns det bara tre låtar i den, så det var tur det!

A French Love (Naked Version) - Anna Ternheim: Lugnt, fint, lågmält piano i bakgrunden, franskt. Om det är någon som kan översätta refrängen så vill jag gärna veta vad hon sjunger!

"Qui ne m'aime pas
Qui n'a pas besoin de moi
Qui ne m'aime pas
Qui n'a pas besoin de moi"

Tomorrow Is Today - Marit Bergman: Ännu en svensk, kvinnlig, pianospelande stortalang som visst också är gudomlig live. Ännu en av dessa glada, spralliga, lyckorusinspirerande låtarna som jag älskar så mycket. Stäppet under I Will Always Be Your Soldier och This Is the Year, men ändå fantastisk.

4th of July (live) - Aimee Mann: Inte en pianist denna gång, utan en kvinnlig basist (?). Jag hyllar Spotify för att de äntligen har lagt till lite Aimee Mann! Jag tyckte att denna låt passade, juli och allt.

Where I Stood - Missy Higgins: En låt som jag upptäckte tack vare radion på Spotify. Fin, lagom deppig, fint (kort) pianosolo i mitten.

High And Dry - Radiohead*: Tänk hur det hade varit om jag hade varit född 10 år tidigare och hade haft mina tonår under 90-talet? Strunta i modet då (de kortkorta, fyrkantiga kjolarna och platåskorna kan jag vara utan) - men tänk om jag hade kunnat se Buffy på riktigt. Alltså följt det på tv. Och tänk på alla brittiska band! Radiohead var ett av dem. Jag känner att jag har alltför dålig koll på Radiohead, trots att jag har ett tiotal låtar på min spellista.
(Genre enligt wikipedia: Alternative rock - där ser man)

Where the White Boys Dance - The Killers: Jag och The Killers fungerar väldigt bra ihop. De är lagomt "oväsen"-iga. Det är mycket ljud samtidigt utan att jag får ont i huvudet, ett litet handikapp som gör att jag inte tål vissa musik genrer.
(Genre enligt Wikipedia: bla. Alternative Rock)

Summer in the City - Regina Spektor: Det finns Regina Spektor-låtar som jag inte riktigt klickar med (varför? ingen aning), men den här är en av de låtarna som jag verkligen älskar. Det är Samson och Aquarius-klass. Fint, pianoakompanjerat, sött.

Possession (Piano Version) - Sarah McLachlan: När det kommer ännu en singer-songwriter så måste jag väl erkänna. Jag har en speciell förkärlek för singer-songwriters. Nu var det sagt. Mitt och Sarah McLachlans förhållande kan spåras flera år tillbaka i tiden (2004 om jag inte minns fel), men trots det så har jag aldrig hört den här versionen av Possession - en version som är mycket bättre än orginalet. Hm, undra om det är pianot som är orsaken?

Supermassive Black Hole - Muse: Det brittiska bandet som har fångat mitt, "Dean"s och Stephenie Meyers hjärta. Enligt iTunes så började jag att lyssna på dem 2007. (FYI).

The Funeral - Band of Horses: Fick det här tipset av en Anna Ternheim-älskande vän som har exakt samma musiksmak som mig (förutom att hon tycker om Slipknot, vilket jag inte gör). Den här låten kan nästan sammanfatta min musiksmak på egen hand.

Meds - Placebo ft Alison Mosshart: Jag tycker om Placebo - fast detta är ingen ny Every you, Every Me eller Running Up That Hill. Låtraden "I was confused by the Powers that be" får genast min hjärna att tänka på "Angel" där de mystiska - och förvirrande - the Powers That Be figurerar.

I Want It All - Queen: Borde vara mitt personliga theme som spelas varenda gång jag går in på CDON eller Amazon.

* Egentligen så tänkte jag ha med This Mess We're In med PJ Harvey också - men sedan så kom jag på att det egentligen är Radiohead ft. PJ Harvey, så den kunde tyvärr inte komma med på grund av min "endast en låt per artist/grupp"-policy. Den får vänta till nästa månad. Plus att jag tror att den redan har varit med två-tre gånger.

Sedan: Jag sitter här och gråter. Varför? Jo, för att jag är överväldigad av youtube-videor som visar Muse live och för att jag är så otroligt arg på mig själv som inte bokade biljetter till deras Sverigebesök. De är så otroligt bra live - jag tycker nästan att livealbumet är bättre än orginalversionerna - och jag vill ju så gärna se dem.

Se bara på det här. Min favoritlåt, Time Is Running Out, live från Wembley Stadium 2007. Gåshud.

4 kommentarer:

USB sa...

Enligt Google translate är översättningen på din franska refräng:
Vem gillar inte mig
Vem behöver inte mig
Vem gillar inte mig
Vem behöver inte mig.

Men det är bara på ett ungefär, det programmet vet inte riktigt hur det ska böja olika ord.

Shishi sa...

Du och jag har i princip identisk musiksmak tror jag. Det är nästan läskig hur många av de låtar på din lista som snurrar i mitt huvud. Missa inte "Sit Down Stand Up" av Radiohead. Eller "15 Step", eller...

Den franska översättningen:

Vem älskar inte mig
Vem har inte behov av mig
Vem älskar inte mig
Vem har inte behov av mig

Linnéa sa...

åh, jag ser fram emot den offentliga spotify spellistan :D

Sarah sa...

Där får vi ett bevis på att Google translate i alla fall får saker någolunda rätt :)

Tack för tipsen! Jag ska inte missa den. Jag håller på att uppdatera min spelningslista, så jag har ca 700 låtar i en ANNAN spelningslista som jag ska se om de kvalar in. Lite jobb ^^

Linnea: Den kommer snart.. :)