Definitely Dead av Charlaine Harris (och lite galla)

Jag läste ut den här boken för ett bra tag sedan, men eftersom skolan för närvarande förpestar min tillvaro helt så har jag varken haft tid eller lust att blogga om den. Just nu så har jag nått botten på hela skoltrötthetscirkusen. Det har gått så långt att jag hyser agg mot matteboken och drömmer på nätterna om hur jag eldar upp den i vår öppna spis. Det är ju så trevligt att lärarna inte kunde svara på min fråga (om jag behövde göra någonting speciellt innan jag åkte till Thailand) tidigare så att jag hade kunnat planera. Nej, istället så kommer alla på (tre veckor senare) att jag måste hinna göra det och det och det eftersom jag missar sista skolveckorna. Grr. Så nu har jag tre kurser att avsluta, tre prov, två inlämningsuppgifter och en hel del inläsningar att göra på två veckor. Bravo. Excellento.

Och ja, jag blir bara bittrare och otrevligare för var dag som går. Det har gått så långt att jag tycker att det är tråkigt att läsa. Jag är så stressad och utpluggad att jag får huvudvärk av böcker. Just nu så avskyr jag "The Secret History" för att den ibland nämner latinska grammatiktermer (som ablativ och vokativ) och jag avskyr "Lördag" lika ihärdigt för att det är med en massa vetenskapliga termer. Vad jag behöver just nu är avslappning (= "Sagan om Belgarion", omläsning för den tretusende gången. Det är skönt att man inte behöver tänka alls då man läser dem.)

Just ja, det här inlägget skulle ju handla om "Definitely Dead", sjätte boken om Sookie Stackhouse. Hennes kusin Hadley har precis dött ... för andra gången. Sookie har inte hört från sin kusin på åratal och hade ingen aning om att Hadley var vampyr, och dessutom Louisianas vampyrdrottnings älskarinna, förrän hon underrättas om mordet på sin kusin. Det blir Sookies ansvar att rensa ur Hadley lägenhet i New Orleans. Det blir en välkommen paus från livet i Bon Temp, där Sookies liv än en gång hotas. Under hennes första dejt med Quinn så blir de attackerade av varulvar och bara några dagar senare så hittas en demon, delad i två delar, utanför hennes hus. Tyvärr - eftersom hon är Sookie - så blir inte hennes resa till New Orleans så lugn som hon kanske trodde. I Hadleys lägenhet lurar andra faror...

Jag vet inte om det är för att jag blir petigare och får större förväntningar eller om klassen på böckerna har sjunkit, men jag tycker inte att "Definitely Dead" och "Dead as a Doornail" riktigt räckte till. Det kan bero på att det blir mindre och mindre vampyrer för varje bok - och mer och mer övernaturliga varelser - men jag tror ändå att det bara är en personlig åsikt, inte någonting annat. Vissa saker som avslöjas i den här boken var verkligen inte i min smak. Istället så blev jag mest irriterad.

Dock så fanns det ju andra saker som jag gillade och jag grät faktiskt vid två tillfällen. Jag kommer inte ihåg, men jag tror inte att jag har gråtit till en Sookie-bok förut. (Fast egentligen, det verkar lite otroligt att jag klarat mig igenom fem böcker i en serie utan att gråta en enda gång)...

I en av bokens klimaxdelar (jag skrev egentligen klimakteriedelar först, men insåg att det skulle blivit väldigt fel) så använder Sookie en elpistol vid fel tillfälle och inser sedan att hon är helt försvarslös då elpistolen nu måste ladda ett tag innan man kan använda den igen. Det går helt emot mina elpistolserfarenheter - genom tv-serier och filmer - så jag blir lite förvirrad. Kalla mig elpistolstjejen, men i säsongsfinalen av "Veronica Mars" så använder ju en av karaktärerna Veronicas elpistol upprepade gånger utan att den behöver laddas. Har de som gjort serien missat den informationen eller är de bara olika modeller? Någon som vet?

"Definitely Dead" var ingen favorit, men jag känner att jag måste förydliga några saker. Boken var ingen katastrof. Tvärtom. Jag läste, jag gillade, men jag inte lika mycket som de andra böckerna. Det kändes som att någonting fattades, eller att det kanske var lite för mycket. Nej, jag hoppas att nästa bok i serien faller mig mer i smaken och att Eric och/eller Bill får en större roll. Hur underbara de andra killarna än är så får de gärna hålla sig lite mer i bakgrunden och lämna plats åt vikingavampyren.