08 oktober, 2008

5 star cross'd lovers-filmer

Ibland så tror jag nästan att jag är masochist. Att jag tycker om att plåga mig själv. Varför skulle jag annars älska filmer som får mig att gråta hinkvis och som sedan lämnar en melankolisk känsla efter sig? Min favoritgenre, alla kategorier, är nog ändå star cross'd lovers. Ja, så hemsk är jag. Om en av de älskande dör så kan ni räkna med att det är en av mina favoritfilmer - gärna i en tårdrypande scen i sin älskades armar. Usch, det där lät hemskt, men ... det är sanningen.
Jag gjorde en snabb lista på några av mina favorit-star cross'd lovers från filmhyllan.

"Titanic" (1997) av James Cameron
Det finns inget bättre sätt att plåga sig själv än att se på "Titanic". Varenda gång jag ser den - märk varenda gång - så blir jag konstig i flera dagar och går bara runt och tänker på hur hemskt det måste ha varit att vara ombord på båten. Är det bara jag som hulkar mig igenom slutet? Förut så grät jag ingenting till "Titanic", men på äldre dar så måste jag ha blivit känsligare. När Roses livbåt sänks ner och hon tittar upp och ser Jack och Cal - och nödraketen som exploderar just bakom den - då brister det. Då snyftar jag tills båten har sjunkit och eftertexterna är slut.


"Romeo + Juliet" (1996) av Baz Luhrmann
Varenda gång jag ser den så önskar jag att den ska sluta annorlunda. Favorit-Clare Danes spelar Juliet och Leonardo DiCaprio är med för andra gången på den här listan. Jag tycker nästan att slutet i den här filmen är värre än i pjäsen. Jag har alltid telepatiskt försökt få Juliet att vakna innan Romeo dricker giftet, men det blev bara ännu värre när hon vaknar en hundradel för sent.


"Tristan + Isolde" (2006) av Kevin Reynolds
Den följer inte legenden det minsta, men den är så bra ändå. Sophia Myles och James Franco (som är väldigt bildskön!) har huvudrollerna som de olyckligt älskande.

"Moulin Rouge" (2001) av Baz Luhrmann.
Jag såg den idag och det är faktiskt därför jag skriver det här inlägget. Förutom Christian och Satines första "privata möte" - som jag tycker är väldigt pinsamt till att börja med - så älskar jag filmen. Jag vet folk som avskyr den och jag förstår inte hur man inte kan charmas av den. Alla färger, alla sånger (som "The Show Must Go On" eller "Your Song") och ... Nicole Kidman och Ewan McGregor. Det finns inget slut i någon film som jag hatar och älskar lika mycket som slutet i den här filmen.


"Brokeback Mountain" (2005) av Ang Lee
Varför, varför, oh, varför kunde inte Ennis och Jack fått varandra? Heath och Jake Gyllenhaal var riktigt söta tillsammans och fastän filmen är otroligt lång (känns det som) så är det värt att se den för Ennis och Jacks skull.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag försökte se Molin Rouge en gång, men klarade inte av den. Fast jag var nog inte mer än åtta då...

Anonym sa...

Jag vet att folk hatar språkpoliser, men jag bara måste påpeka.... det skrivs masochist... :)
Den enda olycklig-kärleksfilm jag blivit rörd och verkligen gråtit av är Atonement. Trots att jag läste boken före.

Sarah sa...

Ibland så undrar jag vad jag egentligen tänkte på när jag skrev en mening. I det här inläggets inledning så hittar jag två sådana meningar. Först så är de så klart machoist (är det någon som är väldigt macho?) istället för masochist och sedan "Om en av de älskande dör så kan ni räkna med att det är en av mina favoritfilmer - gärna i en tårdrypande scen i sin älskades armar...".

Det är helt omkastat. Jag tror att jag tänkte skriva "Om en av de älskande dör - gärna i en tårdrypande scen i sin älskades armar - så kan ni räkna med att det är en av mina favoritfilmer.", men blev distraherad och ändrade meningen halvvägs.

Jag grät till Atonement också, men jag ägde inte den filmen, så jag tog inte med den :)