"Jag får passa på och skriva det här under den enda korta paus jag kan belöna mig själv med denna kväll. Jag har idag och imorgonkväll att plugga till ett stort engelskaprov och ett krångligt kemiprov och trots att jag satt igång med pluggandet så tidigt jag bara kunde så är det ändå panik nu under de sista dagarna. Tyvärr så påverkar det mitt läsande mer än vad jag tycker är hälsosamt. Svenska- och engelskalärare har i alla tider pratat om hur viktigt det är att läsa och hur det gör att ens språk blir bättre (förutom mitt språk; jag blir sämre och sämre på svenska för varje engelsk bok jag läser) osv osv. Men när ska man ha tid att läsa? De sista tio minuterna innan man stupar halvdöd ner i sängen?"
Men tack vare prov, födelsedagar, matcher och diverse uppdrag under helgen så blev inledningen väldigt inaktuell. Nu, efter en väldigt stressig vecka och en ännu mer fullbokad helg, så har jag äntligen tid att sätta mig ner och blogga igen.
"The Pilot's Wife" var en av dessa obligatoriska böcker som delas ut i klassen under en engelskakurs. Eller, egentligen så skulle vi inte ha läst den alls, men eftersom många i min klass inte hann få boken vi skulle läsa så fick vi "The Pilot's Wife" som ett alternativ. Jag hade redan läst den ordinarie boken ("The English Patient") men valde ändå att läsa den här boken också... och det är jag glad för.
Om jag inte hade läst "The Pilot's Wife" så skulle jag säkert fått göra en jobbig skrivuppgift på "The English Patient" (vi har lärt oss hur vår lärare fungerar och är nästan 100 % säkra på vad TEP-uppgiften kommer att vara). Om jag inte hade läst "The Pilot's Wife" så hade jag även missat en otroligt bra bok och säkert vandrat förbi Anita Shreves böcker i framtiden också.
Boken handlar om Kathryn Lyons, den unga frun till piloten Jack Lyons och mamma till 15-åriga Mattie. De lever ett "vanligt" liv i en liten ort vid havet i New England som vilken familj som helst, förutom att tiden i huset verkar stå stilla de veckor då Jack jobbar.
Om jag inte hade läst "The Pilot's Wife" så skulle jag säkert fått göra en jobbig skrivuppgift på "The English Patient" (vi har lärt oss hur vår lärare fungerar och är nästan 100 % säkra på vad TEP-uppgiften kommer att vara). Om jag inte hade läst "The Pilot's Wife" så hade jag även missat en otroligt bra bok och säkert vandrat förbi Anita Shreves böcker i framtiden också.
Boken handlar om Kathryn Lyons, den unga frun till piloten Jack Lyons och mamma till 15-åriga Mattie. De lever ett "vanligt" liv i en liten ort vid havet i New England som vilken familj som helst, förutom att tiden i huset verkar stå stilla de veckor då Jack jobbar.
En natt så står det plötsligt en man från flygbolaget på förstukvisten. Jacks plan har störtat utanför Irlands kust och kustbevakningen letar efter vraket och kroppar, men väntar sig inte att hitta några överlevande. Det blir ett stort mediauppbåd och när det börjar gå rykten om att Jack tagit självmord och kallblodigt dödat sig själv och planets 100 passagerare så blir Kathryn målet för uppmärksamheten. Förtvivlat försöker hon skydda Mattie från median och förnekar för sig själv allt som de säger om Jack. Hennes man skulle aldrig ha gjort någonting sådant, inte den man hon känner. Men när saker från Jacks liv kryper fram så är hon inte längre så säker. Hur kan man veta så lite om en person man tror sig känna så väl?
Jag är jättedålig på att dela upp saker i genrer. Om mitt liv endast skulle kunna räddas genom ett korrekt svar på frågan "Vilken musikgenre tillhör The Killers?" så skulle jag nog få möta liemannen. Istället för att bry sig om genrer som redan existerar så har jag en massa interna genrer som jag har hittat på själv - både inom musik och böcker. "The Pilot's Wife" placeras inom samma genre som "The Horse Whisper" - alltså böcker som handlar om hur folk läker och fortsätter leva. Detta kan även kallas den bättre - fiktiva - motsatsen till BOATS-böcker.
Jag vet inte hur jag ska förklara det. Så här går det då jag inte har tid att sätta mig ner och skriva direkt efter att jag har läst en bok. Alla känslor som jag har satt ord på bleknar bort tills jag bara förnimmer dem svagt, men kan inte komma ihåg exakt hur jag skulle beskriva dem.
Det jag i alla fall vet är att jag älskar hur Anita Shreve balanserar på kanten mellan läsbara känslor och obekväma känslor, och inte bara lyckas hålla sig innanför linjen, utan även får det att verka som att linjen är miltals bort. Jag kan inte förklara det bättre. För att ge ett exempel så kan vi ta delen då Jack och Kathryn har sex första gången. I en del böcker (exempelvis "Roms portar") så blir det lite väl mycket. Lite väl smetigt. Lite väl sentimentalt om hur ljusen skiner och om hur han andas tungt och om hur sluter ögonen.
Men trots att Anita Shreve beskrev just det så lyckades hon ändå hålla mig kvar i stämningen utan att det blev tantsnusksvarning.
På tal om känslor, den här boken verkligen kryllar av dem. Det är sorg, apati (om det nu kan räknas som en känsla), ilska, tvivel, lojalitet, kärlek, passion, osäkerhet, rädsla, fint ihopknutet och inslaget. "The Pilot's Wife" är som ett fint lagt pussel. Vi får dels läsa om Kathryns kamp för att få kontroll över sitt liv igen och leva med sorgen och ovissheten, men ungefär varannat kapitel är tillbakablickar över Jack och Kathryns liv tillsammans och allt eftersom så ändras bilden över deras äktenskap. Allteftersom fler frågetecken dyker upp kring Jack och det liv han levde så återspeglas det i de glimpsar av deras äktenskap som visas.
Så summan av kardemumman: Jag fastnade mer för "The Pilot's Wife" än vad jag gjorde för "The English Patient" - till min lärares stora sorg. Vi har nu än en gång bevisat hur otroligt olika boksmak vi har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar