Ni som trodde att HP-månaden var slut, ni trodde fel.
Igår kväll så såg jag "Harry Potter och Fenixorden" för första gången. Jag har inte känt mig tillräcklig stark för att se den förrän igår, då jag gick på jakt efter en hyrfilm och min tillfälliga HP-koma vilseledde mig till att hyra den. Till er som inte har sett den, gör det inte!
Jag hade rätt. Jag gjorde rätt i att strunta att se den. Jag gjorde rätt som talade illa om den utan att ha sett den (något som jag hatar då andra gör). Jag blev så... besviken.
Innan ens tjugo minuter hade hunnit gåav filmen så hade jag skickat 20 sms innehållande klagomål till Sandra, som redan hade sett filmen och varnat mig för den.
Jag förstår inte hur HP-filmerna har kunnat bli så populära bland folk som inte läst HP då ingenting förklaras närmre eller hänger samman särskilt väl. Det är en av sakerna jag stör mig på, att de har klippt bort så otroligt mycket av böckerna. Ska jag nämna några andra saker? Jag tar det från början.
- Lekparksscenen. Varför retar Dudley och hans vänner Harry när det i boken klart och tydligt står att Harry vill att Dudley ska reta honom, bara för att han ska få ta ut sin ilska på någon. Så klart så vågar ju inte Dudley reta Harry i boken eftersom Big D är livrädd för trollkarlar och magi. Varför skulle Harry dra fram sin trollstav inför en hel hop med mugglare då bara det skulle sätta honom i en knepig sits på ministeriet?
- Dementorscenen. Var i boken står det att dementorerna kan flyga? Det undrade jag redan när jag såg den tredje filmen. Varför flyger dementorerna? I böckerna så står det ju att de glider fram, vid markhöjd. Inte ens när de kommer till Quidditchplanen i "HP and the Prisoner of Azkaban" så står det någonting om att de flyger. Förresten, är det bara jag som tycker att dementorerna ser lite... uppiffade ut? Nytt Azkaban-mode? Det jag mest stör mig på i den här scenen är hur dramatiskt allt ska vara, med Harry som tappar trollstaven och flyger flera meter bort från den...
- Mrs Figg. I filmen så är Mrs Figg en söt liten tant som pratar vänligt med Harry, lite skakad över dementorattacken, men ändå håller sig lugn. I boken så är Mrs Figg högljudd, rosenrasande över Mundungus Fletchers ansvarslösa försvinnande och väldigt brysk, och absolut inte söt.
- Familjen Dursley. I filmen så framställs Dursleys som inkompententa och ointelligenta. Vernon snaskar glass och är inte alls otrevlig utan säger bara "jag visste att du skulle driva honom till vansinne" och Petunia ojar sig bara över Dudley och sedan åker de iväg med honom till sjukhuset. Det är inte alls samma klimax som i filmen när Harry för första gången pratar magi med Dursleys, förklarar sig och blir chockad då Petunia vet vad dementorer är. En av mina favoritstunder i boken är när (mitt bland Dudleys uppkastningar, Vernons hot om att kasta ut Harry och insusande ugglor) faktiskt visar tecken på syskonkärlek mot Lily. De korta raderna då Petunia blir chockad och oroad när hon får veta att mannen som mördade hennes syster är tillbaka, är ett av de där guldkornen som innehåller så mycket mer än vad som skymtar vid första anblicken. Det är vad jag kallar "den tredje dimensionen" i HP-böckerna. Lupins bleknande ansikte och hastiga rörelser varje gång någon råkas nämna Sirius eller James i "HP and the Prisoner of Azkaban", alla Snapes små tecken på att han är kär i Lily igenom böckerna. Allt sådant. Det är vad filmerna saknar.
Jag hoppar till två av de viktigaste punkterna för att komma någon vart...
- Albus Dumbledore. Har regissören, manusförfatteren och Michael Gambon ens läst Harry Potter? Har de isåfall upptäckt karaktären Albus Dumbledore? Det är svårt att veta då den Dumbledore som finns i böckerna inte har några som helst likheter med sitt film-jag, utöver några repliker förstås. I böckerna så är Dumbledore alltid lugn och höjer bara vid ett fåtal tillfällen rösten. Han talar oftast vänlig och har ett litet finurligt glitter i ögonen. Han låter alltid som att han samtalar om någonting lättsamt och trevligt, fastän han pratar med människor som är emot honom - förutom vid de tillfällen då han är riktigt arg, som t.ex. då dödsätare är på mordhumör eller då någon hotar Harry. Var finns han i filmen? Filmens Dumbledore är tvärtom. Han är tvär och brysk och talar oftast med en befallande röst, som att han väntar sig att alla ska lyda honom. Det är "Freaky Friday" över det hela. Dumbledore beter sig som Figgs och Figgs beter sig som Dumbledore.
I scenen då Umbridge skadeglatt tänker sparka ut Professor Trelawney och Dumbledore kommer just i tid för att "rädda" henne så var det två saker som jag reagerade på. Dumbledore skulle ha varit lättsam där också och pratat vänligt med Umbridge, och inte halv-skrikigt åt henne. Två. Jag vågar knappt skriva det. Repliken "Har ni inga hemläxor att göra?" är någonting som Dumbledore aldrig aldrig aldrig skulle säga till de nyfikna eleverna.
- Snape's Worst Memory. VAD HAR DE GJORT MED LILY! De har ju förstört hela meningen med minnet. Tänker de ta bort hela "Snape har alltid älskat Lily"-ploten eller vad? Meningen var ju att Lily skulle försöka rädda honom, han ska kalla henne för Mudblood, hon ska bli arg och storma iväg. Vi ska tro att det är hans värsta minne för att han blev retad, medan det egentligen är för att Lily vägrade tala med honom efter att han kallat henne för Mudblood. Samma sak när han ger Harry lektioner i Occlumens. När han ser minnet av Harry som står framför Erised-spegeln och ser Lily i den, så ska han komma i obalans och inte, som i filmen, håna Harry med ett "so sweet". Jag undrar hur de ska få ihop det här i sista filmen. OM de tar bort hela "Prince's Tale" så har de förstört hela serien.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det är hemskt! Filmen är hemsk! Jag kommer ihåg när jag gick ur biosalongen, jag var så besviken att jag höll på att dö! Jag grät inte ens när Sirius dog!! Jag hade suttit och peppat för det hela filmen och så var det över på två sekunder! Man fattade knappt att han dog han bara...föll :O
Jag förstår inte hur de som inte har läst boken och memorerat den ens förstår vad som händer! För dem måste det ju bara vara en massa människor som springer omkring! Det blir liksom: "Jaha, nu har de gått förbi väggen, det är DÄRFÖR DA-rummet kommer", eller "Jaha, det där var DEN scenen! o.O"
jag tycker att dom förstörde sirius död totalt! i boken är det jättesorgligt och jag gråter varje gång men i filmen är det ju över på bara nån minut!
men den enda som jag tycker gjorde ett bra jobb, alltså att likna sig karktär så mycket som möjligt, är helena bonham carter! som spelar bellatrix. den var nästan på pricken lik jag hade föreställt henne.
Jag tyckte också att filmen var jättedålig, särskilt när dom tog bort en massa occlumens-timmar! Och att dom förstörde minnet totalt. Man fattade knappt vad som hände, det var bara en glimt alltihop- Det enda som var riktigt sevärt i filmen var Bellatrix Lestrange.
Jag tycker att det är dumt att de knappt sörjer Sirius i filmen! Sen förstörs allt för att han dör helt oskyddad. Bellatrix bara hoppar upp, avada kedavrar honom så att han sugs in i slöjan. Han ska duellera med henne och dö av att han får en förbannelse i bröstet som skjuter honom bakåt IN i slöjan. grrr.
Jag måste bara säga att jag tycker att trollkarlsstriderna i filmen är otroligt fula och överdramatiserade.
Bellatrix är bra, fast det var någonting med henne som var fel. Vad kommer jag inte ihåg nu, men hon hade exakt det där galna babypratet som hon har i boken. Fast hon kanske var lite för galen, för Bellatrix är ju otroligt stolt också.
Skicka en kommentar