Stenhuggaren av Camilla Läckberg

Det här är ganska hemskt, men när jag skulle skriva den här recensionen så kom jag inte ihåg det minsta av handlingen. Jag fick sitta och greppa de få halmstrån jag fick tag i och med hjälp av dem spåra mig fram till handlingen. Jag borde verkligen ha tagit utförligare anteckningar om "Stenhuggaren", för de jag hade hjälpte mig inte långt.

En dag så får en fiskare någonting mer än bara fiskar i sitt nät, nämligen kroppen efter den 7-åriga Sara. Hon har inte legat i vattnet länge, det är frågan om timmar bara. Som vanligt så visar obduktionen att det inte är en olyckshändelse. I Saras lungor så hittar teknikerna sötvatten och spår efter tvål. Någon har dränkt henne inomhus och sedan slängt hennes kropp i havet, men vem kan vilja göra så mot en liten flicka?

Hemma hos Patrick och Erica så försöker de vänja sig vid sitt nya liv som småbarnsföräldrar då månadergamla dottern Maja slagit ner som en bomb i deras vardag. Erica lider av förlossningsdepressioner och har svårt att glädja sig åt föräldraledigheten.

Det känns som att jag sitter och skriver samma recension om och om igen eftersom jag i stort sett tyckte exakt samma sak om alla böckerna: platt och ointressant, typisk svensk deckare á la 2000-talet. Här drar vi alla under samma kam. Böckerna har väl sina ljusglimtar, men samtidigt så känns det som att jag redan har läst det. Att jag redan har träffat karaktärerna i andra former. Finns det seriöst inga orginella personligheter i svenska deckare (annat än Lisbeth Salander då)? Den konkurrerande kollegan som gärna klagar på ett och annat finns alltid med, samma som den inkompetenta medarbetaren - spelar ingen roll om vår hjälte jobbar inom polis eller journalistkåren.

På framsidan så finns det en blurb, som lyder: "'Camilla Läckberg är lika med säker spänning' - Eskilstuna - Kuriren". Om jag fick skriva min egen blurb så skulle den se ut såhär: "'Camilla Läckberg är lika med tappade pennor, utomkroppsliga skrik och hängningar' - En boktoks tankar". (Efter att ha läst de sista böckerna så kan jag även lägga till en till sak; gravöppningar.)

Jag får inte vissa saker att gå ihop riktigt. Martin säger att han och Pia firar att de har varit tillsammans i tre månader, trots att de inte var tillsammans i slutet av "Predikanten" då Maja föddes, och hon är ännu bara 2 månader. Hm.

Tycker förresten att det är ganska roligt att Martin heter just Martin Molin, och Camilla Läckberg numera är gift med polisen Martin Melin (som hon även tackar i nästan varenda bok).