Tyskungen av Camilla Läckberg

I "Tyskungen" så undersöker Erica sin mammas gamla saker och upptäcker bland dem en gammal nazistmedalj och några dagböcker. Hon lämnar in medaljen till Erik Finkel, fd. historielärare i Fjällbacka och tillika expert på andra världskriget och nazism, för att få veta mer om den. Månaderna går utan att Erik hör av sig, men allting får sin förklaring när han hittas död, med krossat bakhuvud, vid sitt skrivbord. Enligt teknikerna så har han suttit där hela sommaren och Erica kan ha varit bland de sista han träffade. Patrik är pappaledig, men kan inte hålla sig borta från fallet när polisen kopplas in, detsamma gäller Erica. Genom sin mors dagböcker så har hon upptäckt att Erik tillhörde hennes mors gäng av vänner, ett gäng som hon nu uppsöker för att få veta mer om sin mor. Den bild som Elsys gamla vänner ger av henne stämmer inte med Ericas bild av sin mamma som kall och avståndstagande. Vad var det egentligen som hände med den glada tjejen som hon får beskriven för sig? Och har det någonting med Eriks mord att göra?

Bäst hittills. En historia om barndoms vänner som splittras och går åt olika håll i livet utan någon som helst kontakt med varandra passar mig bra. Det väcker den där melankoliska känslan som jag vanligtvis sparar åt marodörerna, eller Ringens brödraskap då det ska splittras. En berörd Sara = en glad Sara.

Trots att jag snabbt förstod vart handlingen lutade så var jag ändå intresserad. Jag följde med i alla krumbukter och hade till och med viss överseende med Patrik & kollegor då de inte kunde komma sig för att avslöja vad de fått reda på. Så ifalll någon känner för att skriva en deckare och vill att jag ska läsa den; skriv om gammal rostad vänskap, så kan jag i alla fall läsa boken och hitta någonting jag tycker om. (Eller så tar ni inspiration från utländska deckarförfattare - som av någon anledning alltid intresserar mig mer, kanske för att allting inte behöver vara så otroligt svensson i de böckerna).

Jag har kommit på vad det är som gör att jag upplever böckerna så svaga. Det är delvis att dialogen inte känns äkta. Ibland så känns den som tänkt dialog och inte som verklig. För det är en stor skillnad mellan den dialog som används i ett samtal mellan två människor i verkligheten och den dialog som används i samtal mellan två människor i ens huvud.

Det finns några referenser till Läckbergs sjätte bok, "Sjöjungfrun". Ericas kompis Christer håller på att skriva en deckare vid namn "Sjöjungfrun" och i mitten av boken så börjar han att bete sig skumt. Någon som vågar gissa vad nästa bok handlar om? Jag sätter alla mina sparade slantar på att det har någonting att göra med Christer.

(Och självklart har jag googlat upp det för att vara säker, ni tror väl inte att jag skulle offra mina bokpengar?)