Tiara och Dr Martens av Meg Cabot

Jag ligger långt långt efter när det gäller mitt nyårslöfte, så jag får försöka hinna ikapp medan jag sitter och väntar på "Breaking Dawn" (jag går in på adlibris två gånger i timmen för att se om de har fått in boken, och isåfall så kanske Akademibokhandeln också har fått in den).

Just nu så har jag fem böcker som jag inte har recenserat och en del av dem, eller rättare sagt den här boken, har jag inte ens ett minne av att jag har läst. Jag gissar att jag läste den väldigt sent en natt och att det är därför jag har glömt den. Eller så var den helt enkelt inte bra.

"Tiara och Dr Martens" är första av fem böcker i "En prinsessas dagbok"-serien som handlar om Mia Thermopolis, en freshman vegetarian som bor med sin mamma i Greenwich Village, New York, för att en dag upptäcka att hon är prinsessa och tronarving i ett litet europeiskt land.

Mias liv ändras radikalt när hon går från att vara Mia Thermopolis, vars liv kretsade kring normala problem - som att hennes mamma går ut med hennes stödlärare i matte eller att Josh Richter, skolans snyggaste kille, inte ens vet att hon existerar, till att bli Hennes Kungliga Höghet Prinsessan Amelia Mignonette Grimaldi Thermopolis Renaldo av Genovia. För att göra allting värre så kommer Mias hemska farmor till New York för att ge Mia prinsesslektioner ... och en make over.

Det är som att jag har ett stort tomt hål i huvudet. Jag vet vad boken handlar om, för jag har läst den ungefär en miljard gånger när jag var yngre, men jag har ingen aning om när jag läste den nyligen. Jag har ingen aning om vad jag tyckte om den... tänk om jag börjar bli senil dement?

Jag vet i alla fall att jag tycker om dagboksböcker. Jag tycker om böcker som består av listor och kommentarer och dylikt, och en positiv sak med "En prinsessas dagbok" är att det finns gott om kulturella refenser. Det är alltid roligt och det blir ännu roligare nu när man är äldre och har lite koll. Det är som med Gilmore Girls. Förut så tyckte jag inte att det var lika bra, för jag hängde inte med i Lorelais babbel och jag förstod inte ens nära hälften av de kulturella refenserna. Ni vet inte hur glad jag blev när Paris kallade Tristins flickvän för "Belle Watling" och jag faktiskt förstod vad hon menade. Så blir det med "Tiara och Dr Martens" nu, jag förstår vad hon menar när Mia säger att hon och Lily har gjort ett filminslag så heter "Green Witch Project", vilket jag inte gjorde förut.