Twilight av Stephenie Meyer

Nu kommer nästa "galet fan"-recension. Den här gången kommer det nog bli ännu svårare för mig att hålla mig till ämnet och inte sväva iväg i långa monologer om vampyrer, kärlek ... eller vad sägs om Edward? Jag ska dock försöka hålla mig i skinnet och försöka att inte spoila allt för mycket. Det kan finnas spoilers. Vem försöker jag lura, det KOMMER att finnas spoilers. Hela inlägget kommer att vara uppbyggt av spoilers.
Jag var tvungen att fota mitt eget exemplar av "Twilight" istället för att googla upp en bild, för jag var rädd att jag skulle bli "Breaking Dawn"-spoilad.

"Twilight" är första boken i Stephenie Meyers Twilight series, eller vad den nu egentligen heter. Den handlar om första kärleken, high school, vampyrer och passar mig som handen i handsken. Isabella - Bella - Swan flyttar från soliga Phoenix till kalla regninga Forks, där hennes pappa polischefen Charlie bor. Bella, som inte är alltför social, hatar först allting; regnet, den onormalt gröna miljön, den lilla skolan där hon nu är det intressantaste nya ämnet, det kalla vädret, men allting ändras när hon möter Edward. Redan första dagen så får hon upp ögonen för den slightly odd Cullen family. Fem bleka, överjordiskt vackra, tonåringar som sitter för sig själva i skolans matsal, utan att ens peta i sin mat. Bella får veta att de alla är syskon, adopterade av Dr Carlisle Cullen och hans unga fru, och att de inte bryr sig om någon annan. När Bella senare samma dag anländer till Biologi-salen så upptäcker hon att den enda lediga platsen i klassrummet är bredvid... Edward Cullen, den bääästa av dem alla. (förlåt, fangirlen kunde inte hålla sig i shack.). Efter några veckor med Edwards tvära personlighetsvändningar (ena veckan ignorerar han henne för att nästa vara hur trevlig som helst) och konstiga beteende börjar Bella ana att någonting är annorlunda med Edward. Efter att han en morgon räddar henne från att bli krossad av en slirande van så inser hon att Edward faktiskt är annorlunda än andra människor. Han är inte ens människa till att börja med.

Det är bara början på en resa med blodtörstande vampyrer versus goda vegetarian-vampyrer (familjen Cullen), evig kärlek och livshotande situationer. Bellas hjärta bultar för Edward (och mitt) och Edward får svårare och svårare att hålla sig borta från sin kärlek... och hennes frestande blod.

Iiiih.
Helt plötsligt så slet sig fan girlen lös och löpte amok. Jag sitter och tokler och i mitt huvud ekar "Edward, Edward, Edward" som ett mantra. Har jag nämnt att jag är hopplöst förälskad i Edward?

Jag såg att någon hade kommenterat och frågat om jag bara tycker om Edward för hans utseende. Svaret är nej, nej, nej. Såklart är utseendet en del av det, jag är ju trots allt mänsklig, men det finns så mycket mer. Jag gillar Edward för att han är så otroligt överbeskyddande, nästan lite för mycket. Jag gillar honom för att han är så otroligt osjälvisk att han är orättvis mot sig själv och tar på sig skulden för saker som han inte kunnat hindra eller ändra. Jag gillar Edward för att han älskar Bella så högt. Hur han plågar sig själv för att kunna vara med henne, det är så sött. Jag bryr mig inte det minsta om att han kan vara lite pushig ibland. Om han skulle vara ännu mer perfekt skulle det bli löjligt. Förresten så försöker Bella göra otroligt dumma saker ibland - som att köra bil när hon knappt kan stå på fötterna. Då har Edward all rätt att pusha henne åt ett annat håll.

Den bästa delen av "Twilight", enligt mig, är nästan delen då Bella och Edward sitter på restaurangen i Port Angeles och sedan när han kör hem henne och han till slut avslöjar sina hemligheter för henne. Där älskar jag honom så mycket. Naw.

Jag har olika bloggare som tycker att det är lite väl många kommentarer om Edwards ögon eller leende, men är det egentligen så konstigt? Vi får ju se Forks genom Bellas synvinkel och eftersom hennes tankar mest kretsar kring Edward så är ju det inte så konstigt. När man är ung och kär, och ens kärlek är en otroligt vacker vampyr, då är det sådana saker som man lägger märke till. När jag hade en högstadie-crush i en kille så satt jag och tänkte på hans leende konstant.

Ni får inte tro att jag bara gillar Edward. No, no. Jag gillar Bella också, fastän jag kan störa mig en hel del på henne ibland. Hon och Edward är egentligen en ganska katastrofal kombination när det gäller skuld. Bella skyller allting som händer på sig själv och Edward tycker att allting är hans fel. Ibland vill jag bara skrika åt dem att det inte är någon av dem som har gjort något fel och att de istället kan lägga skulden på James istället för att tjafsa.
Jag gillar Bellas kommentarer och jag kan se mycket av mig själv i Bella - vi delar mer än vår obsession för samma kille.

Jacob Black dyker också upp i "Twilight", men skillnaden mellan lilla Jacob Black och otroligt irriterande Jacob Black i "Eclipse" är stor. För det första så tycker jag om Jacob Black i "Twilight" (när jag kan förtränga hur mycket frustation han kommer att bygga upp inom mig i senare böcker) och ser honom som en oskyldig, lite söt, indianpojke. Synd att han inte kunde fortsätta vara det.

En annan sak som jag har läst att en del tycker om "Twilight" är att den är könsdiskriminerande... och jag vet inte om jag kan hålla med om det. Var hittar man någon könsdiskriminering? Okej, Bella och Charlies hushållssystem är inte det bästa, men det var ju trots allt Bella som föreslog att hon skulle ta hand om matlagningen när hon insåg att Charlie inte är en särskilt bra kock. Sen att Edward är den starka och Bella den svaga och ömtåliga lilla flickan som måste skyddas... Det stämmer ju till en del, men det gäller ju bara Bella. Se på det som vampyr/människa och inte man/kvinna. Om man till exempel tar den minsta och, till det yttre, bräckligaste av dem alla, Alice Cullen, så visar de i "Eclipse" hur lite hon behöver skyddas då hon till och med är bättre på strid än sin partner Jasper. Vem skulle inte kalla lilla Alice livsfarlig?

Jag tror att det är bäst för mig att avsluta det här nu, innan det drar iväg. Det här blev nog mest en lovsång till Edward, som jag misstänkte att det skulle bli.